Äntligen! Som Gert Fylking skulle ha sagt...

Jag har tre äntligen att rapportera men först en liten rapport om vad jag haft för mig de senaste dagarna!

Jonna och hennes tyska vänner.

I helgen var jag och Jonna tillsammans med hennes tyska polare på våran sista anhalt, Ottawa, före hemfärd till den trista vardagen (plugga för Jonna, åka bräda för mig... livet är allt bra rättvist eller hur?). Ottawa är huvudstaden till detta stora land i väst som vi vart att tillbringa några månader i och jag måste säga att den skiljer sig väldigt mycket från en typisk huvudstad! Den är väldigt liten och kompakt samtidigt som den är väldigt vacker. Varför är det så då? Jo Ottawa valdes inte som huvudstad för sin storlek utan enbart för sin geografiska position och det gjorde att alla viktiga byggnader som parlamentet, museer, stadshuset, teatern, osv osv (alla saker som en huvudstad behöver) byggdes på samma ställe! Otroligt bekvämt för turisterna! Om man jämför hur utspritt allt var i Montreal och Toronto så var det väldigt skönt att man bara kunde traska mellan allt och det gick väldigt snabbt. Nackdelen med detta då? Jo eftersom det bara är viktiga saker här så är det inte så skoj på kvällstid! Allt dör efter klockan 22... på en lördag! Söndagen var ännu värre eftersom nästan hela stan var stängd. Det gjorde inte så mycket dock för varken min kropp eller min börs kände för att shoppa...

Parlamentet och lita andra "viktiga" byggnader.

En sak som var väldigt bra med våran tajming (det kanske inte stavas så men det skiter jag i...) var att det var en vinterfestival i stan! Sjukt bra var den också! Isskulpturer, snöskulpturer, konserter, varm choklad, ljusshower och skridskoåkning på kanalen genom stan... galet bra!

Isskulpturerna var grymma!

Konsert med Jully Black. Bra skit!

Snöskulpturerna var inte heller så pjåkiga!

Jag är sjukt nöjd med våran Ontario/Quebec resa! Vi har sett väldigt mycket och gjort mycket roliga saker... men framförallt så har jag och Jonna fått umgås en massa! Det har varit otroligt roligt att träffa henne!... och hennes kompisar!
Det var väldigt sorgligt att säga hejdå mitt i natten på söndagen när vi kom fram till Toronto och Jonna hoppade sin buss mot London!

Mitt dygn efter att bussen kom fram till Toronto var ju också ett äventyr i sig! Det började med att bussarna till flygplatsen hade slutat gå så jag fick sätta mig på ett nattöppet café och vänta till 04-tiden då bussarna började gå igen... kul! Att en random snubbe började spöa upp en uteliggare som satt och sov på caféet satte lite extra krydda på natten eftersom min huvudunderhållning var att stirra ut genom fönstret och hålla mig vaken.
När jag kom fram till flyget kring 05-tiden försökte jag sova lite på en bänk men det gick inte så bra eftersom nattvakterna där verkade inte ha vett att prata med en låg volym... kul igen!
Sen var det bara att vänta tills flyget lyfte kring 15-tiden och jag var framme i Whistler efter busstrippen från Vancouver kring 01-tiden! Skönt!
Det var väldigt roligt att komma hem också! Jag fick en hel bunt välkomstkramar från mina underbara huskamrater och dom verkade väldigt glada att jag var hemma! Johan och nyinflugna Andreas Renlund var också här och väntade på att få säga välkommen hem innan dom traskade hem för att sova! Tack för omtanken!
Mina huskamrater hade t.o.m städat huset innan jag kom som en överaskning och som pricket över i:et så hade Al lagat extra lasagne ifall jag skulle vara hungrig! Jag har saknat mina Whistler-vänner!

Och nu till dom tre äntligena!

Äntligen har jag en internetuppkoppling som fungerar! Inge mer vandrarhem, hotell, universitet och flygplatser med skumma anslutningar!

Äntligen kan jag packa upp väskan och slippa packa ihop den igen om nån dag! Jag hatar att leva i en väska!

Äntligen snöar det i Whistler! Dagen har bestått av puderhopp och puderåkning! Tack Whistler för att du tar emot mig på detta sätt!