Surprise!

Okej låt mig ta det från början...

Jag skulle åka till Jonna i veckan... grejen var bara att hon trodde jag skulle komma på fredag när jag igentligen knackade på hennes dörr igår (onsdag)!
Så på tisdagskvällen satte jag mig på bussen från Whistler till Vancouver för att sova på flygplatsen. Var gjorde jag det då? Jo för annars skulle jag måsta ta 5.30 bussen från Whistler på onsdagmorgon.... jag funkar inte så tidigt på morgon! Så jag hade en god natts sömn på flygplatsen... not.
När jag vaknade på onsdagmorgon så käkade jag lite frukost och gick för att checka in. Tror ni inte flyget var försenat då? Jepp! En timme och 30 minuter försenat för att vara exakt! Så det var bara att sätta sig och vänta (och fundera på att jag kunde ha tagit 7.00 bussen från Whistler på morgon istället och sluppit sova på flygplatsen..). Efter ca en timme och 50 minuter tog vi oss iväg mot Toronto. Skönt!
När vi började inflygningen mot Toronto så hoppades jag på att få se Torontos stadskärna lysa upp i mörkret... jag såg inte ens slutet av planets vingar för det var så dimmigt! doh!
Framme i Toronto så sökte jag upp kontoret för busstrafiken och bokade in mig på nästa buss till London! Jonna here I come! Jag hamnade i en minibuss med en jävligt trevlig chaffis som inte alls hade nått emot att vara ute och köra i värsta regnovädret, vilket var kändes väldigt tryggt. Han var till och med så vänlig att han körde mig ända fram till dörren på huset där Jonna bor. Jag hade pratat med Jonnas lägenhetskompis Chris tidigare i veckan och hon skulle hjälpa mig att komma in i huset och i lägenheten... men eftersom jag var så jävla försenad så hade hon varit tvungen att åka iväg på ett event! Så jag fick vänta på att nån kom ut från huset så jag kunde slinka in (lyckligtvis så tog det bara en minut eller två..). Sen fick jag söka upp Jonnas lägenhet vilket inte var så svårt men när jag knackade på dörren kom det mycket oväntade... ingen öppnade!?!?! Chris var helt säker på att Jonna var hemma men hon öppnade inte dörren när jag knackade! Så jag fick be några vänliga grannar om hjälp...
Vi provade ringa på Jonnas hemtelefon... inget svar.
Vi provade knacka igen.. inget svar.
Jag lånade deras internet och kollade upp Jonnas mobilnummer... avstängd telefon.
Tillslut fick vi nog och ställde oss allihopa och bankade på dörren och väggen till Jonnas lägenhet! Då öppnades dörren av en skräckslagen Jonna! Hon måste ha fått en hjärtattack av det plötsliga och otroligt högljudda bankandet! Det tog henne några sekunder att se att det var jag som stod där men när hon såg det så sken hon upp som en sol! Jag älskar att överraska! Det är sjukt roligt!
Efter en stunds tårar från min flickas sida så fick jag en rundvandring i hennes, Chris och Heaters lägenhet och den är väldigt fin måste jag säga! Sen var det nästan direkt i säng för klockan hade hunnit bli ganska mycket efter alla förseningar...

Faan va skönt det var att mysa ner sig i sängen brevid Jonna! Det har jag saknat!